lite synd..

Alltså, jag känner att nog visst saknar jag sebastian en del iblan, men det börjar går över, allt känns som att jag inte har någon aning om vem han är de är de som är jobbigt, men ändå känner jag han så väl, men jag fattar inte varför man ska bråka så, jag ville aldrig att det skulle sluta så som det gjorde, utan ett hejdå, utan någonting jag stog där helt tomhänt fatta ingenting, jag visste bara att du skulle flytta men inte vilken dag, fall du redan gjort det eller om du var kvar i lägenhete, jag visste ingenting!! jag fattar inte, jag kan inte få de ur mina tankar.. varför skulle allt sluta så? okej de har gått länge nu men vissa dagar känner jag en enorm tomhet, att de är nått som saknas, när jag gör mat ska jag sätta de i en mat låda? nej för du är inte hära.. aja, allt slutade på fel sätt tyckte jag men men vad du tycker vet jag inte får aldrig några svar på mina frågor


Läser du de hära ring inte och säg att jag ska ta bort för jag skriver vad jag vill,

Du kommer alltid att ha en speciell plats hos mig fast vi har bråkat, sårat och varit elaka mot varandra! Förlåt?



Kommentarer

Skicka ditt meddelande här:

Ditt namn:
Spara uppgifter?

Din E-postadress: (publiceras ej)

Din bloggadress:

Meddelande:

Trackback
RSS 2.0